Att planera en begravning är inte lätt! Att gå igenom förlusten och sorgen om och om igen.
Vi har vakat, gråtit, pratat och suttit vid hans sida i 6 dagar. Vi har talat om döden och vad som komma skall. Men nu va dagen inne då vi skulle ta beslut på begravningsbyrån. Men besluten togs strax före besöket på begravningsbyrån då jag ringde upp en gammal vän och vi blev sittandes i telefonen och talade om just begravningar, vad förväntas av en begravning idag? Kyrkkaffe efteråt, måste man ha det, vill man ha det? Kremering vad innebär det? Vill vi det eller inte?. Det var nämligen min styvpappas önskan. Vad är vanligast idag att göra när det kommer till begravningar? Vad är minst plågsamt i sorgearbetet? Allt detta fick jag och min mamma svar på av min vän Laila som just har gått igenom samma sak som oss nyligen.
Och då stod det helt klart hur vi vill ha det och vi tar hänsyn till min styvpappas önskan också. Det va inte så tungt och det va ganska naturligt när vi väl var på plats och besluten va tagna. Och nu känns det faktiskt riktigt bra! Men idag har vi det sista mötet med begravningsbyrån för hoppningsvis.
Är tacksam Laila att du dela med dig av erfarenheterna du har och att du vågade ge oss handfasta råd i ett så känsligt ämne!
Nu ska jag gå över till mitt nya jobb. Andra veckan på ett nytt ställe, det är en utmaning, spännande och roligt! Men känslan att vara ny på jobbet är jobbigt när man är en kontroll människa som jag ? Men jag lär mig!
Ha en fin dag vänner!
Kram