IBLAND ORKAR MAN INTE PRATA OM SAKERNA NÄR MAN ÄR MITT UPPE I DEM

IBLAND ORKAR MAN INTE PRATA OM SAKERNA NÄR MAN ÄR MITT UPPE I DEM

IBLAND ORKAR MAN INTE PRATA OM SAKERNA NÄR MAN ÄR MITT UPPE I DEM

Ibland orkar man inte prata om sakerna när man är mitt uppe i dem.

Här har ni min ögonsten, min älskade älskade älskade hund Lotta. Lotta är en kinesisk nakenhund och är nu 13 år och 10 månader alltså snart 14 år gammal. För några veckor sedan så blev hon mycket dålig, hon började andas tungt och det rasslade till i  lungorna vid varje andetag, det hela kom väldigt plötsligt under en dag. Och samma dag åkte vi direkt till veterinären i Lerum. Jag stannade hemma då jag inte trodde att det var något livshotande då hon åt, drack och gick ut och gick som vanligt. Jag trodde på en bronkit i luftrören eller något liknande så min man och barnen med en kompis åkte till veterinären medans jag var hemma.

Sedan kom det där samtalet som fick min att helt bryta i hop. Min man ringer och säger att det är allvarligt och att veterinären vill tala med mig  och att vi har tre val som vi nu ska ta ställning till. Mitt hjärta börjar dunka på nu och jag hör mig själv darra i rösten när jag säger okej, vår mycket trevliga veterinär Gustaf tar luren och säger att de har tagit blodprov och röntgen på Lotta och de kan se att hon har ljusa fläckar på röntgen i levern vilket tyder på att hon kan ha njursten i det bästa fall, och det värsta fallet så är hon fylld av cancer. Det går inte att avgöra vilket det är helt fören man har opererat henne och öppnat upp och se vad det är. Hennes typ av hosta och rossel i luftrören kan vara högt blodtryck viket hon troligen har eftersom hennes levervärden är mycket höga (dåliga). Så vi har tre val och egentligen bara två val. 1, Vi opererar Lotta omgående i kväll och öppnar upp gallen för ta bort ev gallsten. Är det gallsten så opererar vi henne och sedan väcker vi upp henne och allt blir förhoppningsvis bra, men hon är nästan 14 år gammal så klart det finns en risk i att operera en gammal hund men hon har ett bra hjärta. Är det cancer så låter vi henne somna in på operationsbordet och hon slipper lida. alt 2, Vi avlivar henne då hon här gammal och det är oklart vad det är och det är ju ändå en operation som kostar mycket pengar osv….. alt 3, det kan vara bronkit i luftrören också och då kan vi testa att ta hem henne med penicillin men det är inget han rekommenderar för hon har trots allt dåliga levervärden och kan inte leva med det.

Allt blir helt svart för mig i någon minut, jag börjar dra i pärmar ute i köket efter mina försäkringspapper från Agria och tårarna bara rinner för min kind. Sedan sätter jag mig och tar mig samman, tänker klart och säger kan jag få ett ord med min man och min stora dotter så ska vi ta ett beslut. Vi alla är helt överens om att alt 1 att operera Lotta med hopp om att det är gallsten är det som är det rätta i detta läge eftersom hon har ett bra hjärta och frisk förövrigt. Men att vi är medvetna om att det kan vara slutet för vår älskade hund. Jag sätter mig i bilen och åker till Lotta med tårarna rinnande för min kind till veterinären i Lerum som ligger 2 mil bort för att säga hej då till Lotta innan operationen. Väl där så skriver vi också på papper om att om hon dör under operationen eller att hon är fylld av cancer och att man inte då väcker upp henne så vill vi att dem kremerar henne själv så vi får askan hem. Vi satt i det där rummet hela familjen och grät, grät och grät igen. Jag tänkte att aldrig mer ska jag skaffa mig en hund, detta är överjävligt att behöva ta farväl av någon man älskar så. Sedan åkte vi hem denna torsdagen med en klump i magen av oro klockan är ca 20,00 när vi åker där ifrån och jag har varit med och hållt Lotta när hon blev sövd så att hon kände sig trygg till ev slutet.

Klockan blir 23,15 då ringer telefonen och då blir allt så där svart igen. Jag slutar andas och tänker ta dig samman nu Carola….. Då hör jag min man säga att hon klarade operationen, hon har just blivit uppväckt och hon hade gallan fylld av gallsten som dem nu har tagit bort. Allt ser jätte bra ut och prognosen ser mycket bra ut<3 Tur jag satt ner i sängen när beskedet kom för jag kände hur yr jag blev och jag började andas igen. Jag är så glad och tacksam för att veterinären Gustaf tog in hunden och gjorde en så bra bedömning och ett snabbt agerande med operation på kvällen som räddade hennes liv. Jag är också glad och tacksam över att min familj med mig tog detta beslut trots att hon är gammal. Kanske får vi en sommar till med vår älskade hund Lotta. Kanske sitter jag i sommar med en sangria i handen i Spanien med Lotta i knät som jag gjorde förra sommaren medans barnen badade i polen och min man satt bredvid mig med en solhatt för att inte bränna flinten 😉

En hund i vår familj är inte bara en hund, det är en bebis som får lika mycket kärlek som om hon vore en bebis på riktigt. Vi alla bär runt henne, klär henne med kläder, ger henne mat, klappar henne, pratar med henne och hon älskar att man pussar på henne. Denna Lotta tror själv att hon är en bebis hon klättrar upp på dig och kramar dig runt halsen och trycker huvudet mot ditt huvud för att du ska säga att du älskar henne och pussa henne, gör du inte det så trycker hon hårdare med huvudet tills du till slut gör det <3

Vad jag/vi älskar vår lilla nakenfis hund Lotta Potta, Lotta Nisse, Lottis. Kärt barn har många namn!

Och jag vill ge ett stort tack till Gustaf och Lerums Djurklinik för ert fina arbete!

<3

3 thoughts on “IBLAND ORKAR MAN INTE PRATA OM SAKERNA NÄR MAN ÄR MITT UPPE I DEM

  1. Förstår dina känslor helt och hållet. …läst ditt inlägg skymt av tårar
    Vår familj hade samma senario igår. ..gällde vår älskade katt Zacke exotisc perser 12 år. ..åkte till veterinären för kolla upp ett öga hon såg något annat. …blodprov togs långt ifrån bra. ..ultraljud mjälte och lever inte bra båda cancer angripna …..
    Fick ringa sambo och dotter för ta beslutet avsluta idag eller senare. …vi samlades och grät sa adjö…..
    Igår kl 15 fick vår älskade Zacke somna vi fanns där hela tiden…lider inte mer …
    Trodde inte det fanns så mycket tårar och förtvivlan. …va ju inte vad man tänkt när jag åkte dit på förmiddagen
    Kramar Lena

  2. Åh! vad glad jag blev att allt gick bra..tårarna hann börja trilla medans jag läste..de som säger att det bara är en hund..har nog inte haft ett husdjur..så mycket kärlek till o från en hund..jag förlorade vår förra julen..smärtar otroligt mycket fortfarande…skäm bort o ta hand om henne nu<3 kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *