Då var det dags för ett ärligt och härligt inlägg på bloggen igen

Då var det dags för ett ärligt och härligt inlägg på bloggen igen

 

Hej bloggisar

Här händer det mycket runt mig nu för tiden, kanske lite för mycket?! Jag har stått och står inför för många förändringar. Förändringar kan vara goda eller mindre goda och här har jag en dos av båda.

Jag besökte läkaren i våras då jag kände mig så himla trött och medtagen av min pollenallergi så jag det påverkar mitt liv negativt både på jobb, skola och mitt privatliv. Alltid trött och hängig, svullna ögon, slem i halsen och svårt att andas osv. Jag kom till allergimottagningen nu i september efter pollensäsongen. Där påbörjade min utredning om min hälsa runt min allvarliga pollen reaktioner som jag har haft där jag har varit tvungen att besöka sjukvården flertals gånger med svårigheter att andas. Det ena ledde till det andra och så var jag utredd för astma med olika tester och röntgen. Vilket visade sig att det har jag också. Ordet astma betyder andnöd och astma är en sjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade, vilket innebär att de alltid är extra känsliga. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när födan framkallar en allergisk reaktion blir det kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören som också blir inflammerade och svullna. Det känns jobbigt att få en diagnos så där uppkört i ansiktet. Jag har fortfarande svårt att ta in den fakta. Jag har nu mediciner som jag tar dagligen två gånger per dag och som jag nu ska använda livet ut samt akut mediciner.

Som om inte det vore nog så har jag just nu startat upp min 3,5 års behandling av Hyposensibilisering vilket är en väldokumenterad metod som går ut på att genom upprepade injektioner vänja kroppen vid det så kallade allergenet, det ämne man är allergisk emot i mitt fall gräs och björk. Man utsätter helt enkelt immunsystemet för en successivt stegrande dos av ämnet, och vänjer på så vis immunförsvaret, spruta för spruta. Det var det jag ville göra när jag kom hit i höstas efter att varit mer eller mindre sjuk delvis under de senaste tre åren. Förmodligen med facit i hand så är det en kombination av att jag troligt vis har dragit på mig en astma samt att min tidigare Hyposensibilisering som jag tog för 20 år sedan har gått ur kroppen. Jag gjorde denna behaglig när jag var ung och den fungerade till nästan 100%. Jag var så nära symtomfri man kan komma. Så jag vet att jag svarar mycket bra på en sådan behandling. Så nu åker jag till Göteborg Sahlgrenska en gång i veckan under 12 veckor på behandling på upptrappning. Sedan fortsätter jag med detta under de närmaste 3 åren var 4-6 vecka. Det är en fantastiks behandling som jag är mycket tacksam att jag får, då jag vet att den ger mig livet tillbaka! Men det tar på krafterna och min energi för tillfället.

Jag studerar i högt tempo och jobbar lite extra på en tandläkarklinik i vår lilla småstad som jag stor trivs på!! Det är också där jag utför min LIA i min utbildning då det är en riktigt bra klinik med personal som utvecklar mig massor. Är verkligen tacksam att få jobba där! Det är skönt med att ha en yrkes högskoleutbildning i ryggen. En stadig grund att stå på och veta att man alltid kan få ett jobb. Men skolan är snart slut. Och redan nu börjar mina tankar fara iväg,  Var finns det jobb till mig? Måste jag börja pendla långt till jobbet?

Igår var jag uppe på min gamla arbetsplats och förberedd inför ett operationstillfälle om 14 dagar. Jag beställde varor och säkerställde allt runt omkring dessa 4-5 operationer som ska vara. Ringde patienter och sände mediciner mm. Skrev med kirurgen och säkerställde olika rutiner då praktiken har byggts om så saker ser annorlunda ut i dagsläget. Jag kände då hur mycket jag verkligen har älskat det stället i så många år. Nu ska den absolut sista operationen med detta op-tem jobba tillsammans. Att lämna ett arbete är som en slags skilsmässa. I samma sekund tänker jag, herre vad mycket som har hänt den sista tiden, vad jag har utvecklats. Idag lägger jag bedövning, tar tandsten och röntgen. Jag skulle aldrig vilja gå tillbaka till det jag var innan, men samtidigt är jag rädd för framtiden. Vad ska komma?? Det är läskigt att lämna tryggheten.

Så just nu är jag en vuxen student på snart 43 år med +1 läsglasögon 😉 Lite smått förvirrad om framtiden samt så fick jag ett svar på varför jag har mått så dåligt när det är pollensäsong. En viss dos av verkligheten bortom alla vackra bilder på de sociala medierna där alla är lyckliga i sina perfekta hem bjuder jag på idag. Jag känner att man måste dela med sig av verkligheten ibland också som jag gör just idag. Känner att min blogg måste vara ett ärlig forum och att jag ge er läsa en bild av den verkliga roomofkarma ibland. Jag vill tipsa er om trevliga resmål, goda recept och inredning men ibland så måste man skriva om saker som händer på den andra sidan det vackra och glamorösa.  För jag vet att ni som läser min blogg lever inte häller ett perfekt liv och jag vill att min blogg skall spegla verkligheten och vara en verklighet!

Nu ska jag ta med mig hunden in i bilen och ta min bil och åka ut till Vikaryd köttbod där dem säljer förstklassigt närproducerat kött. Tänkte att vi ska göra carpaccio i kväll, då är det viktigt att det är bra kvalitets kött om man ska äta rått kött!

Må väl vänner!

Kram<3

 

One thought on “Då var det dags för ett ärligt och härligt inlägg på bloggen igen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *